Hoppa till innehållet

HR

Lönetransparensdirektivet: vad det innebär och vad HR-systemet behöver klara

EU:s lönetransparensdirektiv ändrar hur arbetsgivare sätter, redovisar och berättar om lön. Här är vad direktivet kräver, var Sverige står i oktober 2026 och vilka uppgifter ert HR-system behöver kunna ta fram.

Tommy Nodby, VDPublicerad 13 mars 2024 Uppdaterad 19 oktober 2026 4 minuters läsning

Ett par händer öppnar ett papperskuvert på ett bord, ljuset strömmar ut ur kuvertet över ytan.

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023. Det ska göra det lättare för anställda att få lika lön för lika eller likvärdigt arbete, oavsett kön, och det gör det genom öppenhet: om lönen, om hur den sätts och om skillnaderna mellan kvinnor och män.

För svenska arbetsgivare är frågan i dag mindre vad direktivet säger och mer när det blir lag och vad som krävs för att vara redo. Svaret på den andra frågan handlar till stor del om data: vilka uppgifter ni har, var de finns och hur snabbt de går att ta fram.

Läget i Sverige i oktober 2026

Direktivet skulle vara infört i medlemsländerna senast den 7 juni 2026. Regeringen skickade en lagrådsremiss i januari 2026. I mars meddelade den först att den ville skjuta fram ikraftträdandet till den 1 januari 2027 och den första lönerapporteringen till maj 2028. Den 26 mars kom beskedet att regeringen för närvarande inte lämnar någon proposition, och att den i stället vill skjuta upp genomförandet och omförhandla direktivet i en regelförenklande riktning.

För privata arbetsgivare finns alltså inga nya skyldigheter än. Ett EU-direktiv ger inga skyldigheter mellan privata parter förrän det har förts in i svensk lag. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har ändå fått i uppdrag att fortsätta förberedelserna, och direktivets krav är kända. Det som kan ändras är detaljerna och tidpunkten.

Diskrimineringslagens krav gäller som tidigare, bland annat den årliga lönekartläggningen. Hur den görs steg för steg står i vår guide till lönekartläggning.

Vad direktivet kräver

Lön innan anställning

Den som söker jobb ska få veta ingångslönen eller lönespannet för tjänsten, i annonsen eller före löneförhandlingen. Arbetsgivaren får inte fråga om lönen i tidigare anställningar.

Öppna kriterier för lön och löneutveckling

Medarbetarna ska enkelt kunna ta del av de kriterier som används för att bestämma lön, lönenivåer och löneutveckling. Kriterierna ska vara objektiva och könsneutrala. Medlemsländerna får undanta arbetsgivare med färre än 50 anställda från kravet om kriterier för löneutveckling.

Rätt till information

Varje medarbetare ska kunna begära uppgift om sin egen lön och om genomsnittslönen, uppdelad på kön, för dem som gör lika eller likvärdigt arbete. Svaret ska komma inom rimlig tid och senast inom två månader. Arbetsgivaren ska varje år påminna medarbetarna om rätten.

Rapportering av löneskillnader

Arbetsgivare med minst 100 anställda ska rapportera löneskillnaden mellan kvinnor och män, bland annat:

  • den genomsnittliga löneskillnaden och medianlöneskillnaden,
  • skillnaden i rörliga ersättningar och andelen kvinnor och män som får sådana,
  • andelen kvinnor och män i varje lönekvartil,
  • löneskillnaden i varje grupp av arbetstagare som gör lika eller likvärdigt arbete.

Enligt direktivet rapporterar arbetsgivare med minst 250 anställda varje år och arbetsgivare med 100 till 249 anställda vart tredje år. Vilka datum som gäller i Sverige avgörs av den svenska lagen.

Gemensam lönebedömning

Visar rapporten en skillnad på minst fem procent i någon grupp, som inte går att motivera med objektiva och könsneutrala kriterier och som inte har rättats till inom sex månader, ska arbetsgivaren göra en gemensam lönebedömning tillsammans med arbetstagarrepresentanterna.

Bevisbördan flyttas

Har arbetsgivaren inte uppfyllt kraven på öppenhet och en medarbetare driver en tvist om lika lön, är det arbetsgivaren som ska visa att det inte har förekommit diskriminering.

Vad HR-systemet behöver klara

Direktivet kräver i praktiken att lönedata finns samlad, är jämförbar och går att ta fram snabbt. Ett HR-system som ska bära det arbetet behöver klara åtta saker:

  1. Lön och kön per medarbetare på samma ställe, tillsammans med befattning, sysselsättningsgrad och anställningsdatum. Utan det går varken rapporten eller ett svar på en informationsbegäran att ta fram utan kalkylark.
  2. Jämförbar lön. Deltider och olika lönebegrepp måste räknas om till samma bas, till exempel månadslön på heltid, innan lönerna jämförs.
  3. Lika och likvärdigt arbete. Rollerna behöver grupperas och värderas efter kunskap och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. Samma gruppering används i lönekartläggningen, i svaren på informationsbegäran och i rapporten.
  4. Rörliga ersättningar och förmåner. Direktivet räknar med all ersättning, inte bara grundlönen.
  5. Lönekriterier som medarbetarna kan läsa. Lönepolicyn och kriterierna för löneutveckling behöver ligga där medarbetarna redan hittar annan information från arbetsgivaren.
  6. Lönespann per roll inför rekrytering. Annonsen ska kunna visa ett spann som stämmer med hur rollen faktiskt är betald.
  7. Behörigheter och spårbarhet. Lönedata är känslig. Vem som ser vad, och vem som har ändrat något, ska gå att styra och följa.
  8. Historik. Uppföljningen av åtgärder och av hur skillnaderna förändras över tid kräver att tidigare års underlag finns kvar.

Så stödjer Evity arbetet

I Evity är medarbetardatan samlad på personkortet. Lönekartläggningen jämför lönerna mellan roller och kön, och varje medarbetares lön räknas om till månadslön på heltid innan den jämförs, så att osakliga skillnader syns och kan förklaras. Lönerevisionen görs i samma system, från ram till besked, och lönepolicyn kan ligga i personalhandboken tillsammans med era andra policyer.

Exakt vad den svenska lönerapporten ska innehålla är inte bestämt förrän lagen är klar.

Vad ni kan göra redan nu

  • Gör årets lönekartläggning ordentligt. Underlaget och arbetsvärderingen är desamma som direktivet bygger på.
  • Skriv ner lönekriterierna och se till att medarbetarna kan läsa dem.
  • Ta fram ett lönespann för varje roll ni rekryterar till.
  • Samla lönedata på ett ställe i stället för i flera kalkylark.
  • Följ DO:s information om genomförandet.

Vanliga frågor om lönetransparensdirektivet

Gäller lönetransparensdirektivet i Sverige?

Inte för privata arbetsgivare i oktober 2026. Det finns ingen svensk lag än, och regeringen har meddelat att den för närvarande inte lämnar någon proposition. Diskrimineringslagens regler gäller som tidigare.

Gäller direktivet små företag?

Enligt direktivet gäller kraven på lön före anställning och rätten till information alla arbetsgivare. Rapporteringen gäller från 100 anställda, och kravet på kriterier för löneutveckling får undantas för arbetsgivare med färre än 50 anställda.

Vad behöver ett HR-system klara för lönetransparens?

Lön, kön och roll per medarbetare på samma ställe, jämförbar lön på heltidsbasis, gruppering i lika och likvärdigt arbete, rörliga ersättningar, behörigheter och historik. Läs mer om hur ni väljer rätt HR-system.

Kom igång

Vill ni se hur lönekartläggningen fungerar med era egna roller? Boka en demo. Demon är 60 minuter.

Tommy Nodby

VD på Evity.

Se det live

Boka en demo av Evity

Vi utgår från era processer. Demon är 60 minuter.